RELIGIONERNAS TOLERANS EMOT VARANDRA
Det finns många vägar till bergets topp. Men väl däruppe är utsikten densamma. Om både Judar och Kristna och Muslimer ber till samma Gud och vill göra lika rätt mot Gud och sina medmänniskor och är lika säkra på att de utför rätt Religion inför Gud hur kan då bara en Religion vara rätt av dessa tre ? Är det då inte tron på Gud och strävan efter rättfärdigheten som räknas ? Faktum är att vi en närmare undersökning spelar det ingen roll vilken väg till Gud man väljer av dessa tre. Bara man försöker leva ett rättfärdigt liv och gå efter Guds ord. Alla Religioner har hög tolerans emot varandra.
Rom. 4, 2 f.: Om Abraham blev rättfärdig av lagens gärningar, så har han en rättfärdighet att berömma sig av, dock icke inför Gud utan inför människor, ty inför Gud har han synd och står under vreden. Men inför Gud blev han icke rättfärdig, därför att han gjorde gärningar, utan därför att han trodde. Ty Skriften säger: 'Abraham trodde Gud, och det räknades honom till rättfärdighet'.» Detta ställe ger Paulus där en storartad utläggning, såsom det förtjänar. [360] Abraham, säger han, »sviktade inte i tron då han tänkte på att hans egen kropp saknade livskraft - han var då omkring hundra år - och att Saras moderliv var dött. Han tvivlade inte i otro på Guds löfte utan blev i stället starkare i tron och gav Gud äran. Han var övertygad om att vad Gud hade lovat, det var han också mäktig att hålla. Därför "räknades det honom till rättfärdighet." Men dessa ord "det räknades honom till rättfärdighet" skrevs inte bara för hans skull utan även med tanke på oss.» o. s. v. (Rom, 4, 19 ff.).
Här gör Paulus tron på Gud till den högsta gudstjänst, den största undergivenhet och lydnad och det största offer. Den som är vältalare må utföra denna tanke, och han skall finna, att tron är allsmäktig och att dess kraft är omätlig och oändlig. Ty tron giver Gud äran, och något större kan icke givas honom. Att giva Gud äran är att tro på honom, det är att hålla honom för sannfärdig, vis, rättfärdig, barmhärtig och allsmäktig, med ett ord, att erkänna honom som skapare och givare av allt gott.
----------------------------------------------------------------------------------------------
Hela kapitlet i Bibeln
Romarbrevet 4:1
Vad innebär nu detta om vi tänker på Abraham, vårt folks stamfar? Hur gick det för honom?
Om han blev rättfärdig genom gärningar har han något att vara stolt över. Men inte inför Gud.
Ty vad säger skriften? Abraham trodde på Gud och därför räknades han som rättfärdig. Den som har gärningar att peka på får sin lön inte som en nåd utan som en rättighet. Den däremot som står utan gärningar men tror på honom som gör syndaren rättfärdig, han får sin tro räknad som rättfärdighet. Så prisar också David den människa salig som Gud räknar som rättfärdig oberoende av hennes gärningar: Saliga de vilkas överträdelser är förlåtna och vilkas synder är utplånade. Salig den som Herren inte tillräknar synd.
Denna saligprisning, gäller den bara de omskurna eller också de oomskurna? Jag har redan sagt: för sin tros skull räknades Abraham som rättfärdig.
Och när skedde det, före eller efter omskärelsen? Före, inte efter. Omskärelsens tecken fick han som bekräftelse på att han redan som oomskuren var rättfärdig genom sin tro. Så skulle han bli far till alla oomskurna som tror, så att dessa kunde räknas som rättfärdiga. Han skulle också bli far till de omskurna, för dem som inte bara är omskurna utan också följer trons väg, den som vår fader Abraham vandrade redan innan han blev omskuren. Löftet till Abraham gäller alla som tror
Det var inte genom lagen som Abraham eller hans efterkommande fick löftet att ärva världen, utan genom den rättfärdighet som kommer av tro.
Om arvingarna är de som håller sig till lagen, då är tron tom och löftet upphävt.
Ty lagen framkallar vrede; utan lag ingen överträdelse. Därför är tron grunden för att nåden skall gälla och löftet stå fast för alla hans efterkommande, inte bara för dem som håller sig till lagen utan också för dem som har tro som Abraham. Han är allas vår far, som det står skrivet: Jag har gjort dig till fader till många folk, och han är det inför den som han trodde på, Gud, som ger de döda liv och talar om det som ännu inte finns som om det redan fanns. Där allt hopp var ute höll Abraham fast vid hoppet och trodde, så att han kunde bli far till många folk, enligt ordet: Så talrik skall din avkomma bli.
Han sviktade inte i tron då han tänkte på att hans egen kropp var utan livskraft — han var omkring hundra år gammal — och att Saras moderssköte var dött.
Inför Guds löfte tvivlade han inte i otro utan fick kraft genom tron. Han gav Gud äran
och var förvissad om att det Gud har lovat kan han också infria.
Därför räknades han som rättfärdig.
----------------------------------------------------------------------------------------------
Sammtidigt säger Koranen.
[5:48]Om GUD så önskat, skulle Han ha gjort er till en församling. Men Han testar er på så sätt genom uppenbarelserna Han givit var och en av er. Ni ska tävla i rättfärdighet. Till GUD ska ni slutligen återvända - allihop - och då kommer Han att informera er om allt ni tvistat om.
[5:69] Säkerligen, de som tror, de som är Judiska, de som konverterat, och de Kristna; den som (1) tror på GUD och (2) tror på den Sista Dagen, och (3) för ett rättfärdigt liv, har ingenting att frukta, ej heller kommer de att sörja.
(Som sagt, Abraham och övriga profeter i Gamla Testamentet är förlåtna utan att ens veta vem Jesus var. Detta betyder inte att man inte ska va Kristen) men man får välja den Religion som man känner passar en bäst.
VAD SÄGER GRUNDAREN AV SIKHISMEN ?
((( Ordet sikh betyder lärjunge. Att undervisas av en mästare, en guru, spelar en central roll i sikhismen. Den allra första gurun hette Nanak (1469-1538), och det var han som grundade religionen. Nanak var ursprungligen en hindu från byn Talwandi i Pakistan, men han kom att påverkas mycket av islam. Han menade att det i varje religion finns en sanning och även att Gud har många namn. Det enda som spelar någon egentlig roll är kärleken till denna enda Gud, som finns överallt. Man ska lära sig att känna igen och komma ihåg hans namn. Detta gör man genom att sjunga, meditera över och tänka på gudsnamnet, eftersom man då befrias från jag-fixeringen och istället förenas med Gud,)))
OCH TÄNK PÅ
Kom ihåg att Jesus hade Helig Ande i Koranen också. Kanske därför anhängarna av Jesus lära kan få ta del av Helige andes kraft på Paulus tid och idag. Och enligt Gud räddades Jesus i Koranen. Det gör han i Bibeln också. Det är bara den fysiska kroppen som dör.
Första Petrusbrevet 3:18 i Nya Testamentet
Kristus själv dog ju för era synder, en gång för alla. Rättfärdig dog han för er orättfärdiga för att leda er till Gud. Hans kropp dödades, men han gjordes levande i anden,
och så kunde han stiga ner och predika för andarna i deras fängelse.
De hade en gång vägrat att lyssna, när Gud tålmodigt väntade i Noas dagar, medan arken byggdes i vilken några få, bara åtta människor, räddades genom vattnet.
Isåfall räddade Gud Jesus och mänskligheten sammtidigt. Om Jesus blod förlät arvsynden så är ju Jesus blod från den fysiska kropp Jesus bar. Jesus ande dog dock inte.
Koranen förnekar ej att Grisars blod mildrade mindre synder i Gamla Testamentet. Isåfall är Jesus likssom vi andra Guds barn. Hans blod frälste världen men hans ande dog inte bara hans fysiska kropp i tre dagar. Detta gör både Koranen och Bibeln sann. Motstridigheterna efteråt är människans feltolkningar.
Kristusmedvetandet och paradiset är människan naturliga tillstånd. Genom vår fria vilja så har vi möjlighet att göra val. När vi gör negativa och destruktiva val så får det konsekvenser. Det känner vi alla igen genom arvssynden alltså vi blir lika våra föräldrar och faller in i deras mönster.
Medvetenhet kan frigöra oss från arvsynd och karma. Kristusmedvetandet finns inom alla religioner och har skapats för att de står nära vårt egentliga väsen och ursprung. Människor attraheras till religioner för något väcks inom dem. Känslan av paradiset, kärleken och Kristus medvetandet.
I alla epoker så står människan inför val vilka val vi gör påverkar direkt den kollektiva processen på hela planeten. I alla religioner och många filosofier finns riktlinjer för människor att följa för att åter nå denna källa av gudomlighet och kärlek. De är alla olika vägar till samma källa.
Genom de mörka epokerna i människans historia så har Kristus medvetandet fått stå tillbaka endast esoteriker har lyckats hålla det levande.
Alla människor kan därför nå Kristusmedvetandet och börja praktisera det i sitt dagliga liv.
ons okt 17, 2007 6:58 pm