Supervulkaner!

Lake Toba, världens största supervulkan

Får en av de här utbrott så kan vi glömma världens alla andra problem för ett tag.

Supervulkan kan vakna till liv inom kort!

Utbrott skulle kräva miljontals offer

Frågan är inte om utan när mänskligheten drabbas av ett våldsamt supervulkanutbrott. Det kanske inte sker i vår livstid, men statistiskt inträffar det minst en gång vart hundratusende år. Och då får det katastrofala konsekvenser för klimatet och livet på jorden.

Supervulkan kan vakna till liv inom kort Utbrott skulle kräva miljontals offer

Monstercyklon nära Stora Barriärrevet Experter fruktar att den kan bli livsfarlig för befolkning och turister

Forskare vid Brittiska geologiska sällskapet höjde på tisdagen kraftfullt ett varningens finger för att någon av världens slumrande supervulkaner ska vakna till liv.

Forskarna konstaterar i en rapport att risken för ett supervulkanutbrott är fem–tio gånger större än en fullträff från en jätteasteroid, ett hot som ofta uppmärksammas i medierna. Kraften och intensiteten kan faktiskt liknas vid om en asteroid som mäter över tusen meter i diameter skulle slå ned på jorden. Supervulkaner får enligt forskarna utbrott i genomsnitt två gånger per 100000 år. Exakt när vet ingen, men klart är att mänskligheten åter kommer att drabbas extremt hårt.

Förändrar klimat i flera år

De största ”vanliga” vulkanutbrotten de senaste tvåhundra åren, Tambora (1815) och Krakatoa (1883) i Indonesien och Pinatubo i Filippinerna (1991), krävde tiotusentals dödsoffer och påverkade det globala klimatet i flera år efter eruptionerna.

Tamboravulkanen vräkte ut 30 kubikkilometer magma och enorma mängder svavelhaltig aska. Utbrottet rubbade det dåtida klimatet och medeltemperaturen sjönk under några år med 1–2 grader. Detta ”år utan sommar” beskrev Lord Byron i poemet Darkness och Mary Shelley i romanen Frankenstein.

”Hotar civilisationens grunder”

Men det är bara en västanfläkt jämfört med vad som händer när en supervulkan exploderar. Den slungar ut hundratals eller tusentals kubikkilometer smälta bergmassor ur jordens inre och sprider aska och svavelgaser över stora områden.

– Supereruptionerna är upp till hundra gånger kraftigare än vanliga utbrott. De globala effekterna blir så mycket allvarligare och hotar civilisationens grunder, säger professor Stephen Self vid Open University.

– De kan ödelägga en yta av Nordamerikas storlek och få ödesdigra följder för det globala klimatet de närmaste åren efter utbrottet. Det i sin tur kan fördärva världens jordbruk, skapa en enorm matbrist och orsaka massvält.

Miljontals skulle dö

Det är sannolikt vad som hände när Tobavulkanen på Sumatra för 75000 år kastade ut 300 gånger mer magma och het aska än Tambora. Toba spred ett 15 centimeter tjockt lager av aska över den indiska subkontinenten och ända bort till södra Kina.

Om Toba skulle få ett utbrott i dag uppskattar de brittiska forskarna att miljontals människoliv skulle gå förlorade och åkrar, byar och städer täckas av kvävande aska i stora delar av Asien.

Den största kända supereruptionen inträffade i San Juanbergen i Colorado för 28 miljoner år sedan. Utbrottet skapade en tio gånger tre och en halv mil stor krater och omkring 5000 kubikkilometer magma kastades ut och aska spreds över nästan hela nuvarande USA.

Nära tättbefolkade områden

Var finns då supervulkanerna i dag? Två finns i Indonesien, en i Filippinerna, men de flesta är spridda längs Stillahavskusten, både på Asiensidan och vid Nord-, Central- och Sydamerikas västkuster. De finns alltså nära tättbefolkade områden.

Tre aktiva vulkaner som kan producera supereruptioner är Yellowstone i USA, Campo Flegrei väster om Neapel och Tauposjön i Nya Zeeland. Men även området kring Kos och Nisyros i Egeiska havet kan karaktäriseras som supervulkaner.

Ett utbrott på någon av dessa platser skulle få förödande konsekvenser. Förutom den glödande magmans och askmolnens direkta hot mot människoliv, byggnader och infrastrukturer får en eruption vidare konsekvenser. Dricksvattentillgångar förgiftas och en rad viktiga samhällsfunktioner slås ut. Dessutom riskerar stora delar av den globala ekonomin att raseras.

Klimatet skulle förändras

Men det på sikt allvarligaste hotet riktas mot klimatet. Analyser av isborrkärnor från Antarktis nyligen antyder att Tobautbrottet förmörkade och kylde ned klimatet under sex år. Svavelutsläppen i atmosfären skapade en vulkanisk vinter, temperaturen sjönk med 3–5 grader, vilket på global nivå representerar en katastrofal klimatförändring.

Ett temperaturfall på fyra grader kan, över en längre tidsperiod, enligt rapporten, teoretiskt vara tillräckligt för att orsaka en ny istid.

Även om osäkerheterna om orsak och verkan är stora i ett så komplext system som det globala klimatet, uppmanar forskarna världens regeringar att nu ta hotet på allvar.