FN:s klimatpanel: ”Direkt konsekvens av växthuseffekten”
[quote]Nordvästpassagen ovanför Kanada , som tidigare var täckt med is, har öppnats. Det är en direkt konsekvens av den globala uppvärmningen.
– Det här visar att det händer saker som vi inte har kontroll över. Nedsmältningen på grund av växthuseffekten har gått mycket snabbare än tidigare prognoser sagt. Men både Arktiska rådet och FN:s klimatpanel IPCC har varnat för att det här skulle hända, säger Marianne Lilljesköld, medlem i FN:s klimatpanel IPCC samt forskningssamordnare på Naturvårdsverket.
Sjöväg mellan Europa och Asien
Nordvästpassagen ligger norr om Kanada och är den tidigare oframkomliga förkortningen av sjövägen mellan Europa och Asien. Nu publicerar den europeiska rymdstyrelsen ESA satelitbilder på passagen som öppnats. Bilderna är tagna i början av september och visar att istäcket i Arktis har nått de lägsta nivåerna sedan satellitövervakningen inleddes 1978.
Vad får det här för konsekvenser för miljön?
– Redan nu finns det intresse att börja utvinna mer olja och gas i de områden där isen smält bort. Det kommer att leda till att uppvärmningen påskyndas ytterligare och att nedsmältningen går ännu snabbare. Dessutom kommer föroreningarna i området att öka. Dessutom kan det påverka vattenströmningarna i området, säger Marianne Lilljesköld.
Tidsvinst för rederierna
Men alla blir inte förlorare när Nordvästpassagen öppnats. Det skulle kunna innebära avsevärt kortare färdsträckor mellan Europa och Asien. Svenska Walleniusrederierna har ett 40-tal fartyg som transporterar bilar till hela världen, däribland till Asien.
– Det är för tidigt att svara på om det skulle vara intressant att ta Nordvästpassagen. En förutsättning är att passagen är isfri året runt. Dessutom måste vi hitta kunder längs vägen för att få ett bra flöde, säger Cecilia Kolga, informationsansvarig på Walleniusrederierna.
– För att kunna trafikera Arktis-trakterna måste man även skaffa isförstärkta fartyg. Det skulle ta mellan 10 och 15 år, säger Cecilia Kolga.
Enligt Toudal Pedersen, på det danska nationella rymdcentret, har det under de senaste tio åren skett en minskning av istäcket med omkring 100000 kvadratkilometer per år.
– Vi har sett istäcket minska till bara omkring tre miljoner kvadratkilometer, vilket är omkring en miljon kvadratkilometer mindre än tidigare minimum 2005 och 2006, säger Leif Toudal Pedersen till TT.
http://www.aftonbladet.se/klimathotet/article785668.ab
sön okt 07, 2007 12:15 pm