Fakta om Bibelns Ärkeänglar

Ärkeängel Mikael

Ärkeängeln Mikael Ärkeängeln Mikael är ljusets ängel. Han och Gabriel kallas för uppenbarelsens änglar. Förutom att han är de dödas beskyddare är han också Israels särskilde skyddsängel?. Han verkställer den himmelska överhetens befallning i fältslag och andra historiska tilldragelser.

Han sköter bokföringen i höjden och antecknar alla våra debet- och kreditposter i Livets bok. Det är han som väger människornas själar. Det var även han som körde ut Adam och Eva ur paradiset.

På [yttersta dagen]? är det han som ska inleda uppståndelsen med sin trumpetsignal. Därefter för han det militära befälet över sina änglaskaror mot Satan och strider personligen mot honom med sitt svärd. Man vinner en avgörande seger.

Mikael avbildas med sina två attribut vågen och svärdet. Ibland har han en penna istället för vågen.
Ärkeängeln Gabriel

Ärkeängeln Gabriel var den som meddelade om Jesu födelse. Det var även han som kom med bud om Johannes Döparen födelse till föräldrarna. Han räknas som sanningens, bebådelsens och uppståndelsens ängel. Han är Guds budbärare och änglarnas furste. Det är han som verkställer de gudomliga straffdomarna över fallna änglar.

I kristen konst avbildas han med en lilja som står för nåd. Bilderna av honom föreställer ofta Maries bebådelse, och det är just vid Marie bebådelsedag han firas (vid vårdagsjämningen). Hans element är elden.

Ärkeängeln Rafael

Ärkeängeln Rafael är läkekonstens ängel. Han är härskare över kunskaperna, dygderna och Livets träd i Eden I Tobits bok berättas hur Rafael fick i uppdrag att få Tobits syn tillbaka, samt att ge Sara, Raguels enda barn, som blev jagad av den onda anden Asmodeus, till hustru åt Tobias, Tobits ende son. Sara som bodde i Medien, hade blivit lovad till sju män, efter varandra, men Asmodeus hade dödat dem i tur och ordning, innan de hade kunnat göra några närmanden, och nu skulle denna demon oskadliggöras av Rafael.

Vid tiden för Rafaels ankomst till Nineve, där Tobias familj bodde, gav Tobit Tobias uppdraget att hämta pengar som han hade insatta i Medien. Tobit sa åt honom att skaffa sig ett ressällskap, och då träffade Tobias Rafael, som sa sig vara Asarias, son till Ananias, och därmed av samma ätt som Tobit, som helst inte ville ha någon från någon annan ätt som ressällskap åt sin son. När de kom till floden Tigris träffade de en fisk som ville uppsluka Tobias, men denne lyckades slänga upp fisken på land. De åt upp fisken, men Rafael rådde Tobias att spara levern, gallan och hjärtat. De kom till Saras föräldrahem, och Tobias fick henne till hustru. Bröllopsnatten förberedde Tobias genom att, efter Rafaels anvisningar, bränna lite av fiskens hjärta och lever, och lukten av detta höll Asmodeus borta från bröllopsgemaket. Nästa morgon blev de anhöriga smått förvånade över att Tobias hade överlevt, och i hemgift fick han nu hälften av deras egendom. Tobias hämtade sin faders pengar, och gav sig hemåt tillsammans med Sara och Rafael. Rafael botade därpå Tobits blindhet med hjälp av gallan.

Rafael avbildas med en fisk, och en pilgrimsstav, vilken symboliserar beskydd.

Den fallne ärkeängeln Lucifer och Demoner

Eftersom väldigt många vet så lite om Lucifer, har jag valt att ta med mycket fakta om honom också. Har har varit lögnens fader sedan urtiden.

Lucifer var en ärkeängel, innan han blev "en fallen ängel" och förvisades ner i underjorden. En "demon" är inget annat än en ond ande - en "fallen ängel". Från början fanns inga onda andar. Gud skapade aldrig några demoner. Han skapade änglar (grek. angelos = sändebud), andevarelser som hade till uppgift att "sköta driften" av universum, att vara Guds verkställande medarbetare i de oändliga kosmiska vidderna.

För att kunna utföra denna uppgift på ett självständigt sätt var änglarna skapade med fri vilja, precis som vi. En del av dessa himmelska varelser valde emellertid att följa sin egen vilja i stället för Skaparens. Jesu bror, Judas, berättar i ett brev som finns bevarat i bibeln om "de änglar som inte bevarade sin höga ställning". Det var när en av dem, en ärkeängel med sådan lyskraft och sådana kunskaper och sådan prakt att han i bibeln (Jes 14:12) fått beteckningen "Morgonstjärnan" ("Lucifer" på latin), i avund och girighet fattade beslutet att göra uppror mot Gud och i praktiken överta hans plats som makthavare över den del av universum där mänskligheten långt senare skulle komma att få sitt hem, som demonerna blev till.

En av Guds främsta tjänare förvandlades till Guds motståndare. Ängeln förvandlades till demon. "Den strålande morgonstjärnan" blev sin skapares "fiende" ("satan" på hebreiska), och de övriga änglar (Upp 12:9) som valt att ställa sig på Satans sida i revolten mot universums Herre blev - liksom sin ledare - onda andar i stället för goda andar. Demoner i stället för änglar.

Jesus ger en antydan om vad som hände: "I sanningen står han icke" (Joh 8:44). Det ord som översatts med "står" beskriver ett tillstånd som är resultatet av en handling. Vad Jesus egentligen säger är följaktligen att djävulen "inte har ställt sig i sanningen". Han har med andra ord en gång i tidernas begynnelse ställts inför - och gjort - ett val. Valet gällde om han ville lyda Gud eller gå sin egen väg. Han valde det sistnämnda. Han valde att trotsa Gud. Han revolterade mot sin skapare - vägrade följa Guds vilja:

"Du strålande stjärna, du gryningens son... Du sade i ditt hjärta: 'Jag skall stiga upp till himlen, ovanför Guds stjärnor skall jag upprätta min tron... Jag skall stiga upp över molnens höjder, jag skall göra mig lik den Högste'" (Jes 14:12-14).

Lucifer, ("Morgonstjärnan" eller "Ljusbringaren") var en av de högsta ärkeänglarna. Det fanns bara två andra varelser av samma höga rang - Mikael och Gabriel. Enligt bibeln var Lucifer alltså ursprungligen god, liksom de övriga änglarna. Gud skapade således inte någon djävul, utan snarare motsatsen - en underbar, fullkomlig "superängel" (Hes 28:12-15).

Lucifer blev Guds fiende. Därmed förvandlades han från en "ljusbringare" till Guds fiende eller "motståndare" - och det blev också hans namn: Satan (hebr "fiende"). Dessutom drog han med sig flera änglar i upproret mot Gud:

"Ty Gud skonade inte de änglar som hade syndat " (2 Petr 2:4)... "de änglar som inte bevarade sin höga ställning utan övergav sin rätta hemvist..." (Jud 6).

"Och det blev en strid i himlen: Mikael och hans änglar gav sig i strid med draken. Och draken och hans änglar stred, men han övermannades och det fanns inte mer någon plats för dem i himlen. Och han, den stora draken... han som kallas Djävul och Satan... han störtades ner på jorden och hans änglar störtades ner med honom" (Upp 12:7-9).

"Jubla därför, ni himlar och ni som bor i dem. Men ve över jorden och havet: djävulen har stigit ner till er och hans raseri är stort, ty han vet att hans tid är kort" (Upp 12:12).

Sedan dess har Satan kallats "denna tidsålders Gud" (2 Kor 4:4), "denna världens furste" (Joh 12:31, 14:30 och 16:11) och "fursten över luftens härsmakt" (Ef 2:2) som "förför hela världen" (Upp 12:9).